torsdag 4 mars 2010

Reflektioner och argument. Uppgift C

Min fråga som jag har ställt mig har jag lagt ut på ett nätverk som kallas Dela som är till för lärare, pedagoger, skolledare, forskare, beslutsfattare, bibliotekarier, m.m. som är intresserade av att dela idéer, frågor och erfarenheter om skolan.

Mitt inlägg på dela:
Hur agerar man inom förskolan när barn vars föräldrar inte vill att deras barn skall använda sig utav datorer alls?
Hur tydliggör vi då att datorn via till exempel dataspel kan vara ett inlärningsmoment? Detta är frågor jag ställer mig som studerande förskolelärare då jag funderar över mitt kommande yrkesverksamma liv. Hur förbereder jag mig för situationer som dessa? Själv är jag mycket för de digitala och alla dess möjligheter det kan ge förskolan. Självklar medför detta ännu en fråga om vart gränsen går för att barn sitter för länge vi datorn, hur vet vi vad som är bra eller dåligt, vad gör vi för att hindra ett såkallat beroendeframkallande?

Länk:
http://shareanduse.ning.com/group/pedagogiskdigitalkommunikationifrskolan/forum/topics/hur-visar-vi-pdkns-foerdelar

Jag har fått en del reflektioner på mitt inlägg, bland annat att en tydlighet med föräldrarna är viktigt, att man på förskolan skall berätta vad som görs och ta reda på vad föräldrarna tycker och tänker så det inte skapas några oklarheter. Få föräldrarna delaktiga i det som händer på förskolan för att visa på möjligheterna. Dokumentera lärsituationer och sedan visa dem för föräldrarna för att skapa en diskussion och förståelse för IT och inte som många gör, haka upp sig på dataspelen. Andra argument är att förskolans roll är att erbjuda och locka barn till olika aktiviteter och att barnen behöver kompetensen i framtiden. I övrigt är det många som säger sig aldrig stött på några större problem med föräldrars syn på IT i förskolan.

//Amanda Olsson
http://amandaolsson88.skolbloggen.se/

3 kommentarer:

  1. Detta är såklart ett dilemma i vårt K-samhälle. Precis som Kätlin skriver anser jag också att vi tidigt måste värna om att barnen ska få tillgång till dator. Trots detta är föräldrakontakten viktigare; vi kan helt enkelt inte ignorera deras beslut när det gäller deras barn. Det man som pedagog/arbetslag kan göra är att försöka få igång en dialog med föräldrarna om varför de tycker som de gör. Kanske kan man då enas kring en lösning då jag tror att det kan missgynna barnet om det måste stå utanför datorn som lärandemoment.

    Kanske handlar det just om spelen som sådana; att de inte fyller något syfte enligt föräldrarna och då kanske man kan hitta på något annat. Att träna upp finmotoriken genom att lära sig hantera muspekaren är en viktig del i den personliga utvecklingen. Det är också viktigt ur aspekten teknologisk läskunnighet; vilket kortfattat betyder det alla ska kunna vad det gäller teknik.

    //Daniel

    SvaraRadera
  2. Som du själv har skrivit är det oerhört viktigt att vara tydlig med föräldrar och varför inte visa upp något spel eller program lärare tänker att använda först till föräldrar. Kanske är orsaken till föräldrarnas protest bara ett missförstånd och de tror att nu kommer deras barn att använda dator minst en timma varje dag?

    Förskollärarna kan i den här situationen ta hjälp av läroplanen för förskolan var det är skriven att verksamheten ska bjuda möjlighet att växla mellan olika aktiviteter under dagen (Utbildningsdepartementet, 1998) – det gäller bara att säga till att dator är en aktivitet som bjuds. Samtidigt skrivs det också att förskola måste lägga grunden för livslång lärande och skapa framtidens medborgare (Utbildningsdepartementet, 1998). Jag anser att det är förskolans uppgift att få barnet intresserade i alla olika områden och även om tekniken så tidigt som möjligt. De barn som växer upp i dag kommer att behöva datorer i deras framtid och de kommer att behöva kompetensen i IKT. Förskola kan underlätta det för barnen genom att börja försiktigt med introducionen till tekniken och datorer och sedan kan barn själva känna, upptäcka och utforska tekniken.
    Och att ta stöd från officiella material är alltid bra idé även om det inte riktigt behövs.

    Jag anser att föräldrar borde ha det sista ordet om deras barn och lärarna kan alltid organisera verksamheten på det sättet att barn inte känner sig direkt diskriminerad. Om det finns ett barn som inte ska ha datorundervisning eller tidigt kontakt med datorer i förskolan kan lärarna dela barn i minde grupper och ta en grupp i taget till dator. Samtidigt borde lärarna hitta en annan aktivitet till andra barn och om det enda barnet förstår till slut att han/hon är ensam som inte kan använda dator, anser jag att det borde vara förbjudet att säga till barn: ”Du kan inte göra det eftersom dina föräldrar vill inte!” Det löser ingenting och kan bara skapa konflikter mellan barn och föräldrar.

    Referenser
    Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö98. Stockholm: Regleringskansliet.

    //Kätlin

    SvaraRadera
  3. Man ska enligt mig låta föräldrars åsikt väga tyngst då det är deras barn det handlar om, i läroplanen för förskolan (Lpfö-98) står det dock att du som pedagog har i uppgift att lägga grunden för ett livslånt lärande där jag anser att datorns möjligheter har en stor roll.

    kompetensen inom teknik och dataanvändning kommer i framtiden behövas då vi lever i ett digitaliserat samhälle, det är därför viktigt enligt mig att tekniken intoduceras tidigt och att man får prata med föräldrarna vid missförstånd och låta de vara delaktiga i besluten.

    Linn friberg

    referenser
    Referenser
    Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för förskolan: Lpfö98. Stockholm: Regleringskansliet

    SvaraRadera