Jag har lagt ut mitt blogginlägg på min egen blogg
http://linnfriberg.skolbloggen.se/2010/02/23/mina-tankar-om-pedagogisk-digital-kompetens-del-1b/

och även på ett forum för bland annat pedagoger, DELA. http://shareanduse.ning.com/group/pedagogiskdigitalkommunikationifrskolan/forum/topics/tankar-om-pedagogisk-digital

Jag har valt att reflektera och göra en sammanfattning av blogginlägget från DELA då det gav mig en kommentar.

Datorn och tekniken i förskolan blir allt en större del av verksamheten. Utvecklingen av teknik går hela tiden framåt, men gör förskolans teknikanvändning det?

Utvecklingen i dagens samhälle går hela tiden framåt därför måste vi inom förskolans verksamhet utveckla pedagogiska hjälpmedel i form av IT och teknik. Det är upp till dig som pedagog att vara “öppen” för dessa möjligheter. De finns pedagoger som gärna lever kvar i det “gamla” och ser inte möjligheter med användandet av digitaliserade verktyg, då får du som pedagog visa de positiva sidorna av användandet.

Du måste nu som förskollärare ha en utbildning med inriktning mot digital
kompetens, men varför när det inte alltid finns tillgång till teknik på alla förskolor?

Det är inte bara upp till pedagogen då det ibland inte finns resurser för arbete med teknik. Det måste finnas intresse prioriteringar från rektorer och övrig personal. På min VFU finns det tillgång till en dator för de båda avdelningarna, detta tycker jag

Det finns utbildning i IT för lärare men det saknas utbildning att använda sig av det i sammanhang för barnen. Det gäller att uppmuntra användandet av teknik inom förskola och skola i vardagen.

Enligt UNESCO´s "ICT Competency Standards for Teachers" kräver ny teknik nya lärare roller, ny pedagogik och nya metoder, med detta anser jag att det är hög tid att föra in datorn som pedagogiskt hjälpmedel i vardagen i skolan.

Linn Friberg

It som pedagogiskt verktyg

Den datorstödda undervisningen i skolundervisningen består av flera olika delar, som till exempel undervisningsprogram på CD-rom, verktygsprogram (eller skalprogram) i form av ordbehandling eller kalkyl, kommunikation och informationssökning samt informationsanvändning.

Datorn i förskolan
För yngre barn finns det undervisningsspel där de kan få öva på att räkna, stava, bygga pussel osv. Att It används i skolor och förskolor blir allt vanligare, på en förskola som jag tidigare vikarierat på använde de mycket It, både för lärarnas del och så även för barnen. Vissa dagar fick barnen testa på olika spel där de t.ex. skulle leta efter föremål och räkna enkla tal som 1+1 och 1+2. På förskolan som jag har VFU på nu vill de absolut inte låta barnen komma nära en dator. Datorer kunde de få utforska hemma, datorerna var endast till för pedagogerna när de skulle maila eller redigera bilder osv. ändå så var datorerna placerade ute på avdelningarna i rum där barnen skall leka. Mycket fotodokumentationer görs på förskolan och det är mest det som datorerna används till vad jag kan se och förstå utifrån det som de andra pedagogerna berättat.
Jag kan nog hålla med om till viss del att förskolebarn inte skall sitta vid datorer när de befinner sig på förskolan, nu är det så vanligt att alla har datorer hemma och låter sina barn sitta och spela på sin fritid. Men samtidigt finns det dem som inte har tillgång till datorer hemma, som kan behöva lära sig, som kan få extra hjälp tackvare de undervisningsprogram som finns idag. I boken Utmaningar och E-frestelser av Säljö, R & Linderoth, J finns ett avsnitt som belyser datorer i förskolans lärandemiljö. Att datorerna har kommit till förskolorna skapar möjlighet för nya aktiviteter då datorerna kan användas i många olika syften. Säljö, R & Linderoth, J (2002) tar upp ett exempel utifrån en studie de genomfört på en förskola, där barnen fått spela datorspel, i detta fall Pettson i trädgårdslandet, endast ett barn spelar men andra barn tittar fascinerat på. Det är inte bara det barn som spelar som lär sig. Tankarna som pedagogerna har kring datoranvändning i förskolan skiljer sig åt, en del anser att barnen redan i tidig ålder skall bekanta sig med datorer för att lättare kunna ta till sig tekniken när de börjar skolan. En intressant tanke som Säljö, R & Linderoth, J (2002) tar upp är varför det anses som viktigt att lära sig behärska datorn så tidigt. ”Anledningen till att det är viktigt framstår, utifrån pedagogernas sätt att uttrycka sig, som att datorn är ett nytt redskap som barnen måste ta till sig. Det kan dock vara intressant att fundera kring för vem det är nytt? Förskolebarn är idag födda och uppväxta i en tid där tekniken, i varierande omfattning, är ett självklart inslag.” (s.283)

Källa:
Säljö, R & Linderoth, J. (2002) Utmaningar och E-frestelser. Stockholm: Prisma

Lina Eriksson

Allmänt om It användning i skolor

Runt om på skolor i Sverige sitter elever vid datorer och söker information på Internet som de sedan använder sig av i skolarbetet. Det är en stor förändring som skett på bara några år. När jag själv gick i t.ex. års kurs 4 var datoranvändning inom skolarbeten ingen självklarhet och det är ändå inte så många år sedan.
Trots att många skolor idag har tillgång till Internet och datorer anser jag inte att it undervisningen är fullkomlig. Det är en alltför teknikdeterministisk uppfattning att tro, att undervisningen automatiskt utvecklas till följd av att skolan förses med datorer och Internetuppkopplingar. Jag tror att informationshanteringen fortfarande behövs förändras och utvecklas i skolarbetet. Datorer kan ses som ett medel för att underlätta lärandet, men förenklar verkligen Internet tillvaron för eleverna? Gärdenfors (1996) påpekar just det olyckliga i myten att ju mer information som finns tillgänglig desto bättre är det. Istället påminner Gärdenfors oss om att våra kognitiva förmågor (dvs. förmågan att motta, bearbeta, skapa och överföra information och kunskap) har sina begränsningar.

Källa: Gärdenfors, P (1996) Fängslande Information. Stockholm: Natur och Kultur.


Lina Eriksson

Min definition

Min första tanke när jag såg att vi skulle läsa en kurs i PDK var att det handlade om hur vi skulle kunna använda datorer inom undervisning. Jag utbildar mig till förskollärare och tyckte att det skulle bli väldigt intressant att se vad för tips vi skulle få för att använda digitala medier inom vald verksamhet. Nu var det inte riktigt så kursen var uppbyggd och min nuvarande definition av Pdk kan delas in i två grupper teknik och kommunikation.

Min erfarenhet visar att digitala medier inte är så vanligt förekommande på förskolor. Ute på de förskolor jag besökt är datoranvändningen varierad. På de flesta förskolor används datorer enbart av pedagogerna som ett hjälpmedel vid till exempel dokumentation. Medan andra förskolor/avdelningar låter barnen prova på genom olika spel. Som pedagog skall man kunna använda sig av olika digitala hjälpmedel och denna kunskap skall kunna förmedlas vidare till barnen. Det är viktigt att man som pedagog följer med i utvecklingen vad gäller digitala hjälpmedel.
Tekniken kommer att komplettera den traditionella inlärningens processen vilket gör att den traditionella undervisningen får mer stöd då det gäller att tillgodo göra sig den forskningsbaserade kunskapen. Internet fungerar som ett kompliment till tryckt litteratur och kan utvidga möjligheterna vad gäller till exempel kommunikation. (Hirtz & Harper, 2008)

Jag anser att det är viktigt att barnen tidigt får lära sig att använda datorer. Jag har hört många argument emot användning av datorer i förskolan, vad gäller till exempel datorspel, för att barnen ofta får spela hemma. Men alla har inte datorer hemma och självklart tycker jag inte att barnen skall få sitta ensamma vid en dator och spela spel hela dagarna. Detta skall göras under ordnade former med en pedagog. Jag tror inte att ett så kallat pedagogiskt spel är pedagogiskt om barnet sitter själv. Det kan behövas någon som är med och förklarar, frågar eller diskuterar. Datoranvändningen skall även vara tidsbegränsad anser jag.


Lina Eriksson

YouTube, ett komplement till undervisningen?

Min definition av PDK begreppet (Uppgift 1A) lyder;

Att inneha Digital kompetens innebär att man som människa kan hantera en dator och dess kringutrustning. För att alla ska verka i den digitala arenan krävs dock, enligt Hirtz & Harper (2008); standarder såsom HTML och IEEE 802.11x.
Vad det gäller den pedagogiska aspekten på detta, nämligen Pedagogisk digital kompetens, handlar begreppet mer om vad man som lärare kan och hur man lär ut detta. Enligt UNESCO (2008) ska man som lärare i framtiden kunna erbjuda en teknologi-rik upplevelse ur alla aspekter inom lärande. Vi måste därför stå rustade för en ännu vidare teknologisk tidsålder.

Länk: (http://dumdanne.skolbloggen.se/).



Frågeställningen (Uppgift 1B) jag ställt via DELA!, det sociala nätverket för pedagoger som vill delge information eller åsikter till andra, är följande;



YouTube, ett komplement till undervisningen?
Vi har nu börjat vår resa mot K-samhället på allvar. Kanske är det dags att datorn ett naturligt steg i vår utveckling. Med detta inlägg vill jag belysa datorn som en naturlig rekvisita i ett vanligt klassrum.

I mitten av 90-talet, då vi fortfarande befann oss i början av det vi kallar informationssamhället, kändes det som att alla skulle ha datorer, men ingen visste riktigt vad de skulle vara till. Det datorn dög till var att spela Patiens, och detta var blott det som var möjligt. Kraven förändrades; det kom spel och tyngre applikationer som alla krävde mer av prestanda och kunnande från användaren.

Mitt upp i denna vändpunkt kommer Internet och här ser vi ytterligare en förändring hos människor. Alla skulle ha Internet, men nu visste ingen vad det skulle användas till. Att spela Patiens online kanske? Kraven förändrades även här och med bredbandets tillkomst kunde man köra större applikationer online.

Nu tror jag att vi har kommit till nästa vändpunkt; YouTube. Att använda YouTube som komplement till utbildning bör ses som något positivt. Med drygt 83 miljoner klipp skulle man kunna gissa att det bara är fantasin som sätter gränserna.


Tänk er att man förklarar något för barnen. För att förstärka sin didaktiska förklaring ses ett klipp på YouTube. Kanske handlar det om hur något tillverkas på en fabrik, kanske handlar det om jordens gravitation. Kanske begränsas man som pedagog av de fysiska hjälpmedel som finns att tillgå; att förklara och rita på papper duger inte. Här kommer YouTube in som ett komplement.

I en tidigare uppgift intervjuade jag lärare i USA för att höra om det fanns några likheter vad gäller synen på YouTube. För det första blockeras siten på de flesta skolor. På andra är den inte blockerad, men där finns en begränsad bandbredd vilket gör att de inte kan tillgodose detta behov. Behovet finns till trots; de flesta lärare tyckte att detta skulle vara ett mycket intressant komplement till dagens traditionella undervisning.

Vad tycker du som läsare? Skulle man kunna använda YouTube som ett komplement till undervisningen, och i så fall, hur?

Länk: (http://shareanduse.ning.com/forum/topics/youtube-ett-komplement-till)


Sammanfattning av andras reflektioner
En sammanfattning av svaret jag fått är att man absolut kan använda YouTube som ett komplement till undervisningen. Det finns såklart mycket skräp, men det finns även instruktionsklipp, musik, tänkvärdheter och klipp som elever gjort tvärs över världen. Hon som skrivit denna kommentar förklarar vidare om ett klipp som hon visat om Dantes helvete. Hon menar också att man kan använda sidan till att illustrera en poäng.

En annan person som gör ett inlägg i debatten tipsar om YouTube Edu http://www.youtube.com/education?b=400) och TeacherTube http://teachertube.com/). YouTube Edu innehåller föreläsningar som är godkända av respektive lärosäte. Vidare förklarar han att det finns en hel del bra resurser på båda dessa sidor, men som vanligt krävs det att man är källkritisk.


//Daniel

Reflektioner och argument. Uppgift C

Min fråga som jag har ställt mig har jag lagt ut på ett nätverk som kallas Dela som är till för lärare, pedagoger, skolledare, forskare, beslutsfattare, bibliotekarier, m.m. som är intresserade av att dela idéer, frågor och erfarenheter om skolan.

Mitt inlägg på dela:
Hur agerar man inom förskolan när barn vars föräldrar inte vill att deras barn skall använda sig utav datorer alls?
Hur tydliggör vi då att datorn via till exempel dataspel kan vara ett inlärningsmoment? Detta är frågor jag ställer mig som studerande förskolelärare då jag funderar över mitt kommande yrkesverksamma liv. Hur förbereder jag mig för situationer som dessa? Själv är jag mycket för de digitala och alla dess möjligheter det kan ge förskolan. Självklar medför detta ännu en fråga om vart gränsen går för att barn sitter för länge vi datorn, hur vet vi vad som är bra eller dåligt, vad gör vi för att hindra ett såkallat beroendeframkallande?

Länk:
http://shareanduse.ning.com/group/pedagogiskdigitalkommunikationifrskolan/forum/topics/hur-visar-vi-pdkns-foerdelar

Jag har fått en del reflektioner på mitt inlägg, bland annat att en tydlighet med föräldrarna är viktigt, att man på förskolan skall berätta vad som görs och ta reda på vad föräldrarna tycker och tänker så det inte skapas några oklarheter. Få föräldrarna delaktiga i det som händer på förskolan för att visa på möjligheterna. Dokumentera lärsituationer och sedan visa dem för föräldrarna för att skapa en diskussion och förståelse för IT och inte som många gör, haka upp sig på dataspelen. Andra argument är att förskolans roll är att erbjuda och locka barn till olika aktiviteter och att barnen behöver kompetensen i framtiden. I övrigt är det många som säger sig aldrig stött på några större problem med föräldrars syn på IT i förskolan.

//Amanda Olsson
http://amandaolsson88.skolbloggen.se/

Debattinlägg och sammanfattning

Jag har valt att fördjupa mig lite i pedagogisk dokumentation med hjälp av tekniken som till exempel dokument på dator och digital fotokamera. Den förskola som jag gör min VFU utgör verksamheten från tankar av Reggio Emilia som betyder att förskollärarnas roll i dokumentation är oerhört viktigt. Det pedagogiska dokumentationen betyder inte enbart korttagning och olika anteckningar, det betyder mer analysen som sker med hjälp av bilder och anteckningar. Den förskola som jag har varit aktiv i har inga stora problem med tekniken och att använda sig av tekniken i verksamhetens vardag, men samtidigt finns där en tanke hos förskollärarna: Vad händer om tekniker går sönder?

Mina frågor här är:

* Är digitaliserad dokumentation bättre än dokumentation på papper? Varför?

* Är det möjligt att använda sig bara av teknikens möjligheter eller borde lärarna ha också en extrakopia av allt material utskrivet?

* Är möjlighet att bättre organisera och hitta information mer viktig än säkerhet av själva dokumentet?

Enligt UNESCO – ICT competency standards for teachers behöver dagens kompetenta lärarna vara väl förberedd att ge vidare kunskaper om digitala läromedel. Lärarna borde vara väl utbildad när det gäller att samla in, analysera och presentera data med digitala hjälpmedel. Lärarna behöver vara modiga med teknikanvändning och inte rädda att lära från misstag. Samtidigt borde alla pedagoger förstå hur lätt det är att störa till exempel datorernas arbete genom att göra bara en liten misstag och vilka konsekvenser det kan innebära.

Att använda datorns hjälp med skrivna dokumentationer är lättare än papper dokumentation på grund av olika organiseringsmöjligheter som finns. Det är lätt att hitta sökt information om specifik barn och samtidigt ger det bättre möjligheter att presentera och tydligare ge vidare information och dokumentation till barnets nästa lärare. Samtidigt är dokumentation mer delbar med föräldrar i form av hemskickade dokument och/eller bilder. Tekniken kan också underlätta genomförande av föräldrasamtal genom att varje deltagande parti (det vill säga lärare och föräldrarna) får kopia av tryckt information om barnet och har bättre koll på vad som sägs och pratas om.

Jag tror inte, att det behövs att ha en extrakopia utskrivna av allt, men de viktigaste dokument borde vara placerad också på en USB-minne eller CD-skiva för att vara extra säkert. Jag anser inte att pedagogerna borde hitta tid i deras verksamhet att överföra allt dokumentation till alternativ informationskälla, men att sortera ut de viktigaste dokument som måste behållas. Att förlora någonting viktigt kan störa hela verksamheten och ta mycket tid att återskapa.

Jag anser att pedagogerna ställs inte framför valet att få bättre organiserad dokumentsystem på dator, med stor risk att förlora själva dokumentet. Om viktig information är överförd till ett litet USB-minne och det finns specifik plats till dem USB-minnena som kan samlas över tiden, är egentligen tekniken ganska säkert och smidigt att använda.

Vad anser jag att pedagogisk digital kompetens innebär?

Pedagogisk digital kompetens (vidare PDK) för mig handlar om att veta hur barn och elever kan få stöd av lärarna när det gäller informations- och kommunikationsteknik (vidare IKT). En kompetent lärare borde ha en bra översikt av teknologins utveckling och veta de grundläggande kunskaper som till exempel dator användning tillsammans med informationssökning och dess kritiska granskning. Enligt UNESCO borde dagens lärare kunna stöda barn med tekniken och dess användning. Lärares borde se sig själva i digitala arenor som ledare och konsulttand till barn och elever, samt till kollegor om det behövs. En kompetent lärare borde ha övergripande kunskap om informationssökning, problemlösning med hjälp av modern teknik och bra analysförmåga och tillräcklig erfarenhetsgrund.

Jag anser att en grundtanke i PDK är att barn och elever som jag undervisar kommer att gå ut från skolan i framtiden med de kunskaper som jag har delat till dem och de kunskaper som de har läst själva. De flesta barn har möjlighet att använda dator hemma, men de barn och elever som inte har det litar i stort sätt på lärarnas kunskaper. Och vad händer med de barn och elever som litar på en okunniga lärare inom teknikens område? Det kanske finns för få möjligheter för dem att lära känna IKT och då kommer de att sluta skolan med bristande kunskap om hur tekniken fungerar. Deras kunskapsnivå kanske inte ens räcker för att göra en PowerPoint presentation, däremot kan svårare uppgifter som till exempel en dokumentation av händelser eller göra en film vara nästan omöjliga. Där visar sig tydligt behov av kompetenta lärarna inom tekniken och att PDK är viktigt för nutida och framtida lärare. Jag anser inte att allt behöver vara digitaliserad men åtminstone hälften av vardagliga verksamheten borde vara det.

min bloggadress: http://kvesiaid.skolbloggen.se/

//Kätlin